10 december, 2017

Årets bästa läsupplevelser

Bild härifrån.

Hur många böcker har du läst i år? 46 stycken än så länge. Siktar på 50, men vet inte om jag kommer klara det.
Vilken bok började du året med? Amerikanska gudar av Neil Gaiman. Mycket bra. Gav den fyra av fem stjärnor.
Vilken bok läste du senast? Genuine Fraud av E. Lockhart. Rekommenderar ej.
Läste du fler kvinnliga eller manliga författare? Kvinnor, of course. Har bara läst åtta män hittills i år.
Läste du någon debutant? Sally Rooney, Isabelle Ståhl, Ulla Donner och Adrian Perera är de jag kommer på nu.
Läste du om någon bok? Ja, faktiskt. Har inte gjort det på år och dagar, men av någon anledning fick jag för mig att läsa om Popco av Scarlett Thomas, som jag tyckte jättebra om då jag läste den första gången. Kunde konstatera att min smak har ändrats en hel del under årens lopp. Den var inte alls så bra som jag mindes den.
Vilken bokkaraktär kunde du mest relatera till? Varför? Vill säga Frances i Samtal med vänner, men är inte på långt när lika smart som henne. 
Lämnade du någon bok på hälft? Varför? Ja, säkert, men kommer inte ihåg vilken eller vilka dessa var.
Vilket språk läste du mest på? Svenska.
Blev du besviken på någon bok? So sad today av Melissa Broder föll mig inte alls i smaken. Blev främst irriterade på språket, men tyckte också att många av essäerna var intetsägande och ointressanta. Störst av allt av Malin Persson Giolito, som blivit så hyllad, tyckte jag bara var okej. Vet inte vad jag hade väntat mig, men hade svårt att engagera mig i den överhuvudtaget.
Vilken var årets bästa bok? Ett litet liv. Enkelt.
Vilka böcker ser du fram emot att läsa nästa år? Marlena av Julie Buntin, Little Fires Everywhere av Celeste Ng, Promising Young Women av Suzanne Scanlon, One of Us Is Lying av Karen McManus, Lollo av Linna Johansson, Vända hem av Yaa Gyasi och många många till.

★★★ 

Och nu, without further ado, över till årets bästa läsupplevelser (som vanligt utan inbördes ordning):

Samtal med vänner av Sally Rooney
Denna hyllade och hajpade debutroman handlar om Frances och Bobbi - före detta flickvänner, numera bästa vänner. De är studenter, poeter och intellektuella, vars liv tar en vändning när de träffar fotografen Melissa och hennes snygga skådespelande man Nick, som Frances genast fattar tycke för.
Det är nog dialogerna som sticker ut mest i denna bok. De var så klockrena och lyckades förmedla väldigt mycket utan att man skrevs på näsan. Det finns många böcker som liknar denna, men Sally Rooney hanterar språket och storyn bättre än de flesta.
 
Ett litet liv av Hanya Yanagihara 
Känns både svårt och onödigt att skriva något om den typ mest omtalade boken de senaste åren, annat än att jag älskade den (trots att den ibland var melodramatisk och upprepande). Levde verkligen med dessa karaktärer inom mig och ville aldrig att boken skulle ta slut, vilket säger en hel del eftersom den är över 700 sidor lång. Den enda boken som jag gett fem stjärnor i år. 
 
Just nu är jag här av Isabelle Ståhl
"Jag minns aldrig saker jag har upplevt ensam. Allt man upplever ensam känns overkligt."
Ännu en debutroman. Denna blev nominerad till Augustpriset, men vann inte. Den handlar om Elise, en universitetsstudent som Tinder-dejtar och knaprar piller, när hon inte festar eller har ångest. Den har beskrivits som "en samtidsskildring", "en Stockholmsskildring" och "deprimerande", och jag kan hålla med om allt utom det sista. Jag tyckte inte att den var deprimerande, men kanske har jag högre tröskel än andra. Språket var enkelt och snyggt och jag läste ut den på en dag. Längtar efter att få läsa mer av min namne.

Vi kom över havet av Julie Otsuka
En kort och intensiv bok som handlar om de japanska postorderbrudarna som skeppades över till Kalifornien i början av 1900-talet. Skriven i vi-form, i korta kapitel och med knivskarpa och obarmhärtiga iakttagelser. Mycket drabbande och viktig, eftersom den tar upp en del av historien som de flesta säkert inte känner till (det gjorde i varje fall inte jag).
 
När reglerna slutat gälla av Ariel Levy
Ariel Levy beskriver sitt liv efter det att hon förlorar både barn, fru och ekonomisk trygghet, men också tiden som ledde fram till detta. Gillade att den var så sakligt skriven, att den inte blev för blöt och sentimental, trots det tunga ämnet. Var också intressant att läsa om de människor hon träffat genom sitt arbete som journalist och hur hon arbetade sig upp till den position hon har idag. Varm, humoristisk och oerhört sorgligt på samma gång. 
 
H som i hök av Helen Macdonald
Mera sorg och död. Har jag bara läst sådant i år? Denna är en självbiografi som handlar om hur Macdonald tog sig an uppgiften att tämja en duvhök för att hantera sorgen efter sin pappas död. Mycket naturbeskrivningar, mycket falkenerarhistoria, mycket bra!

Här kan ni se vad jag läste 2016 2015 2014 2013 20122011 2010 2009 och 2008

08 december, 2017

Decembertankar


Här knallar livet på, även om jag inte dokumenterar det så flitigt. Min favorithögtid närmar sig så småningom, men i år kommer den med blandade känslor. Min käraste moffa är mycket sjuk och det gör det svårt att tänka på mycket annat än honom. Jag har närmare till gråten än vanligt och har fått bita ihop många gånger på jobbet när tankarna vandrat iväg. När jag är hemma låter jag dem dock flöda fritt (både tankarna och tårarna).
Jag har fått ett deltidsvikariat på det dagis jag varit på de senaste åren. Det är bara för två månader, men det har varit skönt att för en gångs skull ha en riktig lön och bestämda arbetstider.
Något jag glömt att nämna här på bloggen är att jag bestämde mig för att inte påbörja mina yogastudier i höstas. När jag hörde talas om att det fanns en yogalärarutbildning så nära mig och att den var på svenska blev jag så peppad att jag totalt förbisåg att det rörde sig om en yogaform jag inte är bekant med. Det kändes som ett överkomligt problem och jag tänkte mest att det skulle bli intressant att testa på något nytt. Men ju mer jag lärde mig om kundalini, desto högre ringde varningsklockorna. Det verkade helt enkelt för flummigt för mig, som helst vill göra yogan jordnära och tillgänglig för alla. Det känns inte som att kundalini är det. När utbildningen dessutom kostar tusentals euro och sträcker sig över två år behöver den kännas hundra procent rätt för att vara motiverande. Så så här blev det nu. Ångrar mig inte det minsta, utan är bara glad att jag lyckades dra mig ur i sista stund. Vet inte om jag längre vill bli yogalärare ens, men kanske ändrar jag mig i framtiden. Har hur som helst inte yogat alls de senaste tre månaderna, eftersom jag ägnat största delen av min lediga tid till att skriva, och tydligen är jag inkapabel att hålla två intressen vid liv samtidigt. När jag skrivit klart mitt projekt hoppas jag att lusten att yoga återvänder. Vet att min rygg och nacke skulle tacka mig för det.
Min lilla Billie har jag fått lämpa över på mamma och Filip för gott. Hon har sedan jag skaffade henne haft två bostäder, men ju äldre hon blivit desto svårare har det blivit att ha henne hos mig där hon hela tiden är inomhus. Hos mamma, som bor i egnahemshus, kan hon vara ute så mycket hon vill och blir inte lika rastlös. Det är ju inte som jag tänkte mig att det skulle bli när jag skaffade katt, men det kändes nästan som djurplågeri att ha henne här så därför fick jag lov att släppa iväg henne. 


Om ni, som mig, gillar att marinera er i jul kan jag rekommendera min julfilmslista med tjugoen julfilmer från fyrtiotalet fram till nu. Den har några år på nacken redan, men är alltid aktuell. Har själv inte sett en enda julfilm i år ännu, eftersom jag precis börjat se på Downton Abbey och inte kan slita mig från det. (Ja, Ellen, du läste rätt!) Men ännu hinner jag ju.

19 november, 2017

Vad-listan

Vad gör du just nu? 
Tar en paus från att skriva, funderar på hur jag ska orka gå till affären och handla mat till imorgon.

Vad skrämmer dig?
Allt jag vill göra men inte vågar.

Vad peppar dig?
Uppmuntran från andra, att ha saker att se fram emot, att upptäcka ny musik, när någon annan är lika peppad på något som man själv är.

Vad vill du ha som huvudsyssla om fem år?
Drömmen vore ju att bli författare (borde alltså sluta fylla i listor och skriva i stället).

Vad får dig att gråta?
Gråter sällan förutom när jag har PMS, och då gråter jag åt allt som är det minsta sorgligt eller jobbigt.
 
Vad är det sista du tänker på innan du somnar?
Ingenting eller sådant som hänt för länge sedan och inte längre spelar någon roll. 

Vad måste du ha hemma i matväg?
Bananer, spenat, havremjölk, havregrädde, tomater, tomatkross, vitlök, mandariner, pasta, havregryn. 

Vad läser du just nu?
Läste ut Julie Otsukas Vi kom över havet igår (fyra stjärnor!) och började genast efteråt med klassikern Godmorgon, midnatt! av Jean Rhys. Två mycket olika böcker.

Vad är skönt?
Att ligga med benen uppefter väggen, att få somna när man är riktigt trött, att bli klar med något tråkigt eller jobbigt, att spola kallvatten över handlederna när man är varm. 

Vad gör du när du är arg?
Jag blir nästan aldrig arg, snarare ledsen/irriterad/sårad. Det känns lite som att de som lätt blir arga också är tävlingsmänniskor och jag har ingen tävlingsinstinkt. Jag bryr mig aldrig om att vinna.

Vad är din vanligaste hälsningsfras på sms?
Hej, Hei, Yello.

Vad är du avundsjuk på?
Folk som alltid kommer på något att säga i alla sociala sammanhang.

Vad brukar folk kalla dig?
Ida, Tweedzy, Weedz, täti, hördu.

Vad är det viktigaste som finns?
Att inte ta någon för given.

Vad är ingredienserna för en bra utekväll?
Den bästa utekvällen är den man skippar för att istället stanna hemma och se på en bra film och äta godis.

Vad är det gulligaste som finns?
Barn som precis har vaknat och bara vill vara i ens famn, Billie när hon lägger sig uppefter ansiktet på en som en varm lite dunboll.

Vad såg du senast på en scen?
Jag såg Ted och Kaj prata om sin senaste bok på bibban tidigare i veckan.

Vad vill du rekommendera?
Ingrid Goes West:


Och de här låtarna:
The Babe Rainbow - Love Forever

Miya Folick - I Got Drunk

14 november, 2017

Är det för tidigt med önskelista?

Det är såklart ingen skräll att det jag mest önskar mig i julklapp varje år är böcker. Detta år är inget undantag, trots att jag behöver både taklampor och bokhyllor till lägenheten. Men vem vill ha ljus när man kan få nya böcker? Nåja, om man behöver konkreta tips på böcker jag är intresserad av så följer här en lista (utan inbördes ordning). 


Aftonland av Therese Bohman
Kvinnor och äppelträd av Moa Martinson
Bli som folk av Stina Stoor 
Drakarna över Helsingfors och Hägring 38 av Kjell Westö
Marlena av Julie Buntin
Hot Milk av Deborah Levy
Eileen av Ottessa Moshfegh
Hjärnan darrar av Klara Wiksten
Little Fires Everywhere av Celeste Ng
Bone Gap av Laura Ruby
Vända hem av Yaa Gyasi

30 oktober, 2017

Talk about something cool, like food or clothes or Joan Didion!


Landline ★★★☆☆
Tallulah ★★★☆☆
Ingrid Goes West ★★★½☆☆
Jungle ★★★☆☆
Bunny Lake Is Missing ★★★½☆
Whatever Works ★★☆☆☆

25 september, 2017

Försovning, fest, fomo

Försov mig till jobbet idag. Jag brukar inte stänga av alarmet i sömnen, men kanske gjorde jag det i morse, eller så var det telefonen som krånglade. Kom i alla fall iväg till slut och fick äta riskakor och morötter till lunch då jag inte hunnit fixa något annat. 
Var på Ellens trettioårsfest i lördags. Åt chips och vegansk hot dog och konstaterade för hundrade gången att man borde bli rökare för att inte missa halva festen. Igår försvann hela dagen oerhört snabbt utan att jag märkte det. Var dock inte bakfull, vilket var skönt. Kollade på Marnie för andra eller tredje gången och handlade mat och godis med brorsan. Vi bestämde att vi ska åka till Finlands flygmuseum i Vanda någon helg snart. Jag kan åka vart som helst bara jag får åka på utflykt. 
Får fomo ungefär fyra gånger per dag när jag ser alla events som ordnas i Åbo och Helsingfors som jag inte kan gå på. Tänker att jag borde flytta dit, men fattar inte hur det ska gå till. Känner mig aldrig så mycket som en lantis som när jag är i Helsingfors. Har alltid fel kläder, fel frisyr, fel dialekt. Dessutom skrämmer kollektivtrafiken mig. Är rädd att kliva av på fel ställe och tappa bort mig. Men älskar det också. Gillar tanken på mig i en storstad.
Har skrivit en halv dikt idag och 200 ord på en annan grej. Har verkligen skrivlust just nu och hoppas att jag orkar fortsätta även när den sinar. Försöker hålla inspirationen levande genom att läsa, lyssna på bokpoddar och kolla på Babel. Det funkar ganska bra. Det hjälper att det finns så oerhört många skrivande människor, att det inte är så ovanligt som jag kanske vill tro. 
Nu är klockan över tio och jag skulle kunna somna precis här. Böjar redan sju imorgon. Ska bara se klart Babel och sedan ska jag sova.

19 september, 2017

What's my stance on 9/11? Oh um, anti. It was a tragedy, I mean we lost 19 of our best guys.


Baby Driver ★★★½☆☆
Är svag för den här typen av filmen, what can I say? Ingen unik film precis, men med ett bra soundtrack och så där lagom spännande.
The Beguiled ★★☆☆☆
Såg den här på bio och den var väldigt vacker att titta på. Tyvärr var innehållet desto svagare och flera av skådespelarinsatserna halvtaskiga. Känns som om Sofia Coppola tappat stinget.
The Big Sick ★★★☆☆
Baserad på Kumail Nanjianis eget liv. Handlar om hur han träffar och blir kär i Emily, som drabbas av en mystisk sjukdom som gör att hon till slut hamnar i koma. Kumail måste då handskas med både Emilys och sina egna föräldrar, som båda är skeptiska till deras förhållande, samtidigt som han försöker upprätthålla en karriär inom stand-up. Stundtals väldigt rolig, men kunde ha haft ett större djup som kontrast.
Everything, Everything ★★½☆☆☆
En typisk gullig YA-story. Har faktiskt boken den är baserad på hemma, men har inte läst den. 
My Cousin Rachel ★★½☆☆☆
Ville tycka mer om den här filmen än jag gjorde, pga innehåller typ allt jag tycker om, men tyvärr höll det inte riktigt. Borde kanske läsa boken istället, den ska tydligen vara mycket bättre.
Unlocked ★★☆☆☆
Jag minns inte mycket av den här. Inte ett superbra tecken, va?

14 september, 2017

I korthet

Har:
✿ börjat i bokcirkel! Vi läser Den svavelgula himlen av Kjell Westö som första bok.
✿ målat klart mitt nygamla bord + stolar. Från pastell till nattsvart. Mycket nöjd.
✿ fått tillbaka läslusten.
✿ skrivit (minst) 500 ord om dagen i elva dagar.
✿ varit på bio med Ellen och Pär. The Beguiled. Kan gott skippas.
✿ börjat snegla på höst- och vinterkläder. Vill slippa frysa i år.
✿ fått jobba precis lagom mycket.
✿ sett på orimligt många brittiska kriminalserier. De bästa var Strike och Trust Me.
✿ knappt yogat på två veckor och är på riktigt noll stressad över detta.
✿ börjat göra sheet masks så ofta jag kan för att motverka kylan som börjar sippra in. Kyla = torrhet.
✿ börjat lyssna på Skäringer & Mannheimer. Älskar dem!

Och det är väl typ allt som hänt de senaste veckorna. Alldeles lagom takt för mig just nu.

31 augusti, 2017

Inte ännu, men snart

Det är en månad och sex dagar kvar tills jag börjar skolan. Den sjätte oktober börjar jag nämligen mina studier vid Kundaliniyoga Institutet. (Det gör mig galen att det är särskrivet. Är det faktiskt korrekt svenska?) Vet inte ens om jag skrivit om det här. Det känns som om jag har berättat det för varenda människa jag träffat. Dessutom har jag vetat om att jag haft en plats sedan mars så jag har pratat och tänkt på det hur länge som helst redan. Det känns lite som old news fast jag inte ens börjat ännu.
Om två år är jag färdig yogalärare. Det är ganska lång tid. Man kan få yogalärarcertifikat på bara några månader, men då måste man till huvudstaden eller åtminstone ganska långt söderut. Dessutom kostar det i princip lika mycket att göra utbildningen på två år som på tre månader och jag har inte råd att betala tusentals euro i en klumpsumma bara sådär. 
Jag har aldrig testat kundaliniyoga. Det kanske låter märkligt. Märkligt att börja en utbildning på två år i något man aldrig testat. Men så är det nu. Den yoga jag själv håller på med är oftast vinyasa flow eller ashtanga (fast ashtanga allt mer sällan). Inom kundaliniyogan håller man mycket på med mantran och meditation, vilket är något jag i princip inte har någon erfarenhet av alls. Men det verkar intressant och som något som kunde vara bra för mig. Det är också därför jag går den här utbildningen - för mig själv. Visst vill jag kunna lära ut yoga, men mest vill jag fortsätta min egen utveckling och hitta ett hållbart sätt att leva på.
Det är jobbigt att tänka att jag ska fokusera så mycket på mig själv de kommande åren, det känns som om jag redan gjort och gör det tillräckligt. Det känns så självupptaget, och ibland är jag rädd för att jag är alldeles för mycket av en egoist. Varför ska jag lägga två år på att "hitta mig själv", när jag kunde göra något mycket viktigare, vettigare, något som inte bara hjälper mig utan andra också?
Har inget bra svar på det. Eller. Det jag hoppas på är att bli hel och trygg i mig själv under utbildningens gång, att jag hittar sätt att hantera ångest och andra svårigheter på som jag sedan kan föra vidare till andra. Just nu kan och har jag inte det.
Baserat på det jag läst och hört om den här utbildningen är jag beredd på att det kommer bli jobbigt. Det kanske är svårt att fatta om man inte vet något om den. För en utomstående kanske det låter som om det kommer bli gröna juicer, tända ljus och om shanti för hela slanten, men det är bara på ytan. Det som jag är rädd för är det som kommer hända innanför. Hur som helst blir det en spännande höst och en nystart för mig. Får se hur det går.